På fredagen anlände vi till Vanda och stack ut i spåret för att skida. Banan var 3,5 kilometer och väldigt upp-och-ner, med andra ord en väldigt tuff bana. På lördag hade jag ingen tävling så då passade jag och Elin på att besöka shoppingcentret med våra pappor. Vi gick runt i några butiker och åt god pizza. Mot kvällen gav vi oss av till skidspåret igen för att testa skidor. Termometern visade då -19...
Söndagen började med en morgonlänk och en frukost i lugn och ro. Starten var först 13.30 så tid var det ingen brist på. Eftersom det var så mycket dödtid så hann jag bli riktigt nervös, men när vi kom till tävlingsplatsen gick det om. Det blev lite stressigt med de klassiska skidorna och fästet fick fyllas på två gånger. Jag är ändå glad för att jag hade is i magen och valde de skidorna för det visade sig vara värt det. Skidorna fungerade nämligen utmärkt i båda stilarna! Det har jag att tacka FSS för och pappa förstås. Utan honom med på alla skidresor vet jag inte riktigt hur det skulle bli. Vi är ett bra team!
Starten gick och det visade sig bli en fantastisk dag för min del. I början var det förstås väldigt trångt, men jag hann undan kollissionen iallafall. Synd att det ska bli på det där sättet... tyvärr är det sånt som händer och man kan inget annat än att resa sig och fortsätta kriga. Jag var lite rädd för att jag körde på för hårt i början, för det gick undan. Men efter första varvet kom jag ändå in i en egen rytm. Överlag har jag inte analyserat loppet så jättemycket. Jag njöt faktiskt av det. Speciellt på sista varvet så fick jag krafter från ingenstans och tog till och med in på mina jämnåriga. Resultatet blev en 18 plats i Suomen Cup, bästa FSS:are samt en fjärde plats i 20-åringarnas klass som också som fungerade som granskningstävlingar till junior-VM. Junior-FM i Vörå är också granskningstävlingar till junior-VM så det gäller att prestera där också förstås.
Jag hade prioriterat den här tävlingen väldigt högt faktiskt, räknat den till en av de viktigare tävlingarna. Men jag tror inte så många hade räknat med mig... helt ärligt. Säsongen har bara börjat och jag tänker på inga sätt luta mig tillbaka och vara nöjd redan. Dock så har den här säsongen redan varit en vinst för mig på så många plan. Jag har bevisat så mycket för mig själv redan och det är i slutändan allra viktigast.
Den här veckan tränar jag på som vanligt och går i skolan. På lördag är det distriktsmästerskap på hemmaplan och på söndag äger den spänningsfyllda Landskapsstafetten rum. Tävlingssäsongen är i full gång and I love it!