Sportlovet har börjat och solen är tyvärr inte riktigt närvarande. Som tur går det ännu att skida hur bra som helst iallafall, det är bara tian på spåret som börjar bli lite väl smutsig. Måndag och tisdag bestod av två grundlänkar och på tisdag fick jag sällskap av Ellinor, vilket var trevligt! Hon kommer också ingå i vårt stafettlag på lördag då vi skidar 3*3 kilometer. Amanda, som skidar under 16 år, är tredje länken. Det är jätteroligt att få ihop lag tycker jag och få lite kontrast till den annars så individuella idrotten.
Igår träffades jag, Janina och Felicia och det var riktigt roligt. Just like the old days. Tiden bara flög iväg. Idag blir det läsning för hela slanten, herrarnas 15 kilometer skate och på kvällen skidtestning med pappa. Imorgon ska jag agera maskot (igelkotten) på Onnis Runda. Jag har gjort det ett år förut och då var det skoj. En del lämnar en aldrig ur sikte och vill luska ut vem som gömmer sig bakom masken medan andra börjar gråta och springer därifrån. Hoppas det blir en härlig dag i skidspåret, det brukar bli det!
Angående norskarnas vallaflopp igår så tycker jag som så att om det skulle hända någon nation, så skulle det hända Norge. Det låter kanske grymt, men jag tror det är viktigt för hela skidsporten att även andra länder får en plats på prispallen. Det bevisar också att även de bästa kan misslyckas. Förstås otroligt synd att de inte fick visa hur bra de är och bäst skulle ju det vara om det inte hände någon, men ni kanske förstår. Marit Björgen var sportslig och positiv iallafall. Hon visade att man ska lägga motgångar bakom sig och sikta framåt och det gör henne till en ännu större förebild.