I helgen var det tävlingspremiär i Vuokatti. Jag och pappa körde iväg på torsdagsmorgonen och jag hann göra två pass på snö. Senast jag var på snö var ju i juni på Sognefjäll så det var ovant. Det var jättekul att testa de nya skorna, stavarna och fram för allt skidorna. Vi klickade direkt så att säga och allting kändes väldigt bra. Jag var så glad på kvällen bara för att få vara på snö igen, det är ju så kul.
Fredagen bestod också av två skidpass och jag och pappa fortsatte leva lyxliv på Sokos. På eftermiddagen testade jag för första gången mina nya skidor. Jag har ju verkligen ingen koll på något nu så det är ju lite knepigt men samtidigt väldigt spännande tycker jag.
På lördag var det alltså dags för tävlingssäsongens första tävling i form av fristilssprint. På morgonen när jag vaknade kände jag mig lite nervös och det var svårt att ta in att man faktiskt skulle tävla. Dagen innan hade jag sagt åt pappa att mitt mål är att komma vidare eftersom jag förra året inte kom vidare på samma distans och i samma stil i början på säsongen. Jag kan ”glatt” berätta att jag underskattade mig själv rejält och tog mig till final?! Jag är supernöjd! För det första så var det min bästa placering i Suomen Cup någonsin. För det andra så var det skate, sprint och jättelösa spår... vilket är sånt som tidigare inte har passat mig bäst om man säger så. Jag har tränat mycket på att inte fastna i mönster då man inte ”tillåter” sig själv att lyckas på sånt som man inte brukar vara bra på om ni förstår vad jag menar. Samtidigt har ju alla styrkor och svagheter och det är klart man är medveten om dem och vilka tävlingar man har större chans i och så vidare... För det tredje så hade jag varit på snö bara två dagar före och hade helt ny utrustning. Än en gång kan jag ju konstatera att man inte ska tänka så mycket utan bara köra på.
Det var så fruktansvärt kul och jag njöt så mycket av skidåkningen den dagen! Så himla skönt att få börja säsongen på det sättet. Det var väldigt bra träning att få skida fyra lopp och för min del och genomföra en ”hel” sprint och öva på allt praktiskt det innebär med allt från hur mycket man ska varva ner mellan finalerna, vad man ska äta och hur många astmapuffar man ska ta haha. I finalen blev jag trött och jag kände att jag inte hann återhämta mig riktigt alls från semifinalen och var ganska stum från första början, men med tanke på hur trött jag var så tycker jag att tidsskillnaden inte blev så jättestor.
På söndagen skidade jag första sträckan men som sagt så hade vi inget lag. Jag är helt nöjd med det loppet också och det kändes bra. På slutet av första varvet blev jag lite stängd och kom inte fram så som jag skulle ha velat, men på andra varvet fick jag en bättre position och kunde skida som jag ville. Minkens första herrlag tog sig in på en fin fjärdeplats med bara någon sekund till bronset.
TACK till FSS-service för utmärkt vallaservice som alltid! Och tack till pappa som nu också har inlett tävlingssäsongen med att få träningsvärk av att springa i snön fram och tillbaka och heja. I mars är du i form haha!
Nu är jag tillbaka i Umeå. Igår hade jag föreläsning och besökte sen vår fysioterapeut och knakade upp min rygg som tydligen hade jättemånga låsningar, vilket också hade känts av. På kvällen var jag och sprang lite och gick på ett jättebra Bodybalancepass med en kompis på IKSU. Idag är jag ledig och har tränat ett pass och suttit i jacuzzin i IKSU ett bra tag. Nu ska jag plugga, tvätta, städa och diska. Ikväll ska jag köra lite styrka och gå på ett pass med Heidi.
Imorgon kommer Jennie på besök och det ser jag så mycket fram emot! På lördagen kör vi tillsammans upp till Torneå med min bil där vi hoppar på med Henkka och FSS-bilen och fortsätter färden till Muonio. Snölägret i Muonio har ju blivit en tradition och det är ett väldigt givande och roligt läger så det kommer bli två fina veckor.
Fredagen bestod också av två skidpass och jag och pappa fortsatte leva lyxliv på Sokos. På eftermiddagen testade jag för första gången mina nya skidor. Jag har ju verkligen ingen koll på något nu så det är ju lite knepigt men samtidigt väldigt spännande tycker jag.
På lördag var det alltså dags för tävlingssäsongens första tävling i form av fristilssprint. På morgonen när jag vaknade kände jag mig lite nervös och det var svårt att ta in att man faktiskt skulle tävla. Dagen innan hade jag sagt åt pappa att mitt mål är att komma vidare eftersom jag förra året inte kom vidare på samma distans och i samma stil i början på säsongen. Jag kan ”glatt” berätta att jag underskattade mig själv rejält och tog mig till final?! Jag är supernöjd! För det första så var det min bästa placering i Suomen Cup någonsin. För det andra så var det skate, sprint och jättelösa spår... vilket är sånt som tidigare inte har passat mig bäst om man säger så. Jag har tränat mycket på att inte fastna i mönster då man inte ”tillåter” sig själv att lyckas på sånt som man inte brukar vara bra på om ni förstår vad jag menar. Samtidigt har ju alla styrkor och svagheter och det är klart man är medveten om dem och vilka tävlingar man har större chans i och så vidare... För det tredje så hade jag varit på snö bara två dagar före och hade helt ny utrustning. Än en gång kan jag ju konstatera att man inte ska tänka så mycket utan bara köra på.
Det var så fruktansvärt kul och jag njöt så mycket av skidåkningen den dagen! Så himla skönt att få börja säsongen på det sättet. Det var väldigt bra träning att få skida fyra lopp och för min del och genomföra en ”hel” sprint och öva på allt praktiskt det innebär med allt från hur mycket man ska varva ner mellan finalerna, vad man ska äta och hur många astmapuffar man ska ta haha. I finalen blev jag trött och jag kände att jag inte hann återhämta mig riktigt alls från semifinalen och var ganska stum från första början, men med tanke på hur trött jag var så tycker jag att tidsskillnaden inte blev så jättestor.
På söndagen skidade jag första sträckan men som sagt så hade vi inget lag. Jag är helt nöjd med det loppet också och det kändes bra. På slutet av första varvet blev jag lite stängd och kom inte fram så som jag skulle ha velat, men på andra varvet fick jag en bättre position och kunde skida som jag ville. Minkens första herrlag tog sig in på en fin fjärdeplats med bara någon sekund till bronset.
TACK till FSS-service för utmärkt vallaservice som alltid! Och tack till pappa som nu också har inlett tävlingssäsongen med att få träningsvärk av att springa i snön fram och tillbaka och heja. I mars är du i form haha!
Nu är jag tillbaka i Umeå. Igår hade jag föreläsning och besökte sen vår fysioterapeut och knakade upp min rygg som tydligen hade jättemånga låsningar, vilket också hade känts av. På kvällen var jag och sprang lite och gick på ett jättebra Bodybalancepass med en kompis på IKSU. Idag är jag ledig och har tränat ett pass och suttit i jacuzzin i IKSU ett bra tag. Nu ska jag plugga, tvätta, städa och diska. Ikväll ska jag köra lite styrka och gå på ett pass med Heidi.
Imorgon kommer Jennie på besök och det ser jag så mycket fram emot! På lördagen kör vi tillsammans upp till Torneå med min bil där vi hoppar på med Henkka och FSS-bilen och fortsätter färden till Muonio. Snölägret i Muonio har ju blivit en tradition och det är ett väldigt givande och roligt läger så det kommer bli två fina veckor.
Laddade upp med en god vegeburgare på Amarillo!
Olika personer har fotograferat och alla har lyckats fånga mig på bild då jag har ut tungan. Alltså ååh är det min nya grej eller? Underlättar ju inte att få in mycket luft precis... :D
Har också fått hem ett stort paket med mycket fina kläder från Dahlie och här har jag på mig några plagg. Tack! (Jag har lappen kvar för jag skulle testa skorna ett pass.)
Så glad över att jag har världens bästa hejarklack och kompisar i Sverige också!!!
RSS-flöde
